Kävlinge

Kävlinge vapen

Kävlinge växte fram vid ett fördelaktigt läge vid Kävlingeån. Utvecklingen tog ordentlig fart genom att Kävlinge blev en betydande järnvägsknut (se Kävlinge station). Järnvägens betydelse ansågs vara så stor att i Kävlinges vapen från 1955 är det de sex linjerna som sammanstrålar i Kävlinge som fungerar som motiv.

Kävlinges strategiska läge vid ån och mycket goda järnvägsförbindelser bidrog till att orten blev förhållandevis mycket industrialiserad med bland annat skofabrik och slakteri. Dessa industrier är numera nedlagda. Längst höll slakteriet Scan ut, med som mest över 1000 anställda. Slakteriet lades ner 2007.

Med nedläggningen av slakteriet och kommunens entusiasm över att mycket mark nu frigjordes för bostadsbyggande (för folk som arbetar i Helsingborg, Lund och Malmö?) kan man konstatera att Kävlinge gått från industriort till förort.

Kävlinge kommun är dock mer än Kävlinge. Kommunen består av vid sammanslagningen 1974 två väldigt olika kommuner: Det socialdemokratiska Kävlinge och det borgerliga och lantligare Löddeköpinge. På senare år har Löddeköpingedelen växt mycket kraftigt och fått relativt större betydelse med bland annat det framgångsrika köpcentrat Center Syd° och golfsatsningen i Barsebäck (BGCC°).

Kommunens turistbyrå° ligger vid motorvägen.

Harjagers härad byggde 1728 ett tingshus i Kävlinge mittemot gästgiveriet. Tingshuset ersattes av en ny byggnad 1820. Här hölls ting fram till 1873. Från 1874 till 1967 utgjorde Harjagers domsaga tillsammans med Rönnebergs och Onsjö domsaga ett tingslag. Åkarp i Marieholm var till 1948 tingsplats med Landskrona som kansliort. Från och med 1948 fördes förhandlingarna i Landskrona rådhusrätt. I Kävlinge revs tingshuset och tomten kom att användes av Kävlinge sockerbruk.

Litteratur: Kerstin Übelacker, Kävlinge kommun 30 år (2004)

Alla platser i Kävlinge

Kommentera